Elbilars påverkan på den svenska ekonomin (2 av 2)

Min dotter och hennes studiekompisar har gjort ett arbete om elbilens påverkan på svensk ekonomi som jag skulle vilja delge er alla. Rapporten är lite längre så här kommer andra och sista delen:

Beräkningar och analys

För att få en tydligare bild av hur statens skatteintäkter kommer att påverkas om 30% av alla bilar skulle vara elbilar, har beräkningar gjorts och några absoluta tal tagits fram. Vi har räknat på antal bilar i trafik år 2016 samt den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen för respektive personbilstyp samma år (diesel: 983 liter/bil, bensin: 755 liter/bil, el: 1366 kWh/bil). Det totala antalet bilar i vår beräkning är 4 425 344 stycken, varav 34,6 % utgörs av dieselbilar, 65,2% av bensinbilar och 0,17% av elbilar (Länsstyrelsen 2018; Naturvårdsverket 2017). Vi har antagit att bensin- och dieselpriset är 15 kronor per liter, där andelen skatt är 9 kronor. För elbilarna har vi räknat med en skatteintäkt om 41 öre per kWh (Björklund 2018).

År 2016 uppgick skatteintäkten, enligt våra beräkningar, för diesel- och bensinförbrukning till 33,1 miljarder kronor per år. Intäkten av elbilars förbrukning utgjorde endast 4,22 miljoner kronor.

För enkelhetens skull antas att antalet bilar i Sverige är konstant samt att körsträckan och förbrukningen är konstant. Vi har dessutom räknat med samma bränslepriser även om priserna kan tänkas sjunka något till följd av minskad efterfrågan. Ifall 30% av bilarna utgörs av elbilar kommer den totala skatteintäkten istället att ligga på 23,9 miljarder kronor, det vill säga en minskning med 9,2 miljarder kronor. Statens budget ligger på drygt 1000 miljarder, vilket innebär att skillnaden hade medfört en minskning med knappt en procent. Det ska dock påpekas att även om skillnaden inte kan anses medföra en stor påverkan på statens totala budget, så gäller denna minskning endast bränsleskattens intäkt.

I figuren illustreras grafiskt minskningen av bränsleskatteintäkterna från diesel och bensin. De blå illustrationerna visar en hypotetisk efterfråga D0 med andelen elbilar från 2016 i Sverige,, marknadsjämvikten vid kvantiteten q0* och priset p0* samt kvantiteten q0t och priset p0t vid inkludering av skatten. De orangea illustrationerna motsvarar efterfrågan D1 på bensin/diesel år 2030, marknadsjämvikten som då råder vid q1* och p1* samt kvantiteten q1t och priset p1t efter insättning av skatten. Fossilbränsledrivna bilar och elbilar är som tidigare nämnts substitut, det vill säga att när andelen elbilar i Sverige ökar och vi har ett konstant antal bilar, kommer efterfrågan på fossilbränsledrivna bilar att minska och därmed även efterfrågan på bensin samt diesel. Därav kommer efterfrågekurvan att skifta inåt, det vill säga från D0 till D1. Detta medför att jämviktsläget också skiftar nedåt och gör att q0t > q1t. Skatteintäkter beräknas som , där T står för skatteintäkterna och t för storleken på styckskatten. Detta innebär att skatteintäkterna kommer att minska då q0t minskar till q1t.

Skatteintäkter minskningFigur 1: Figuren visar hur skatteintäkten minskar till följd av en övergång till 30% elbilar. Figuren är inte proportionerligt illustrerad.

Slutsats och handlingsförslag

Att gå från fossilbränsledrivna bilar till elbilar kommer att vara en stor utmaning för staten ur ett ekonomiskt perspektiv, främst på grund av den kraftigt minskade driftsintäkten som följer av skiftet. Med rådande subventioner samt de förmånliga reglerna för beskattning av miljöbilar blir den ekonomiska konsekvensen än mer påtaglig för staten. Givet den osäkra tid vi lever i där miljöfrågan blivit en av de största och viktigaste frågorna i samhället, är det däremot inte troligt att politikerna kommer att backa från ståndpunkten att ett skifte till eldrivna bilar är nödvändigt och därmed bör stimuleras. Därav kommer den kritiska frågan att vara hur övergången skall finansieras på bästa sätt.

Att fortsätta med subventionerna till dess att samtliga personbilar är eldrivna är, ur ett ekonomiskt perspektiv, inte rimligt. Subventionerna gynnar främst de konsumenter som har en betalningsvilja som är något lägre än den faktiska kostnaden för en elbil. Vid en fortsatt utveckling av utbudet av elbilar kommer dessa rimligtvis att finnas i fler prisklasser, vilket innebär att det blir möjligt att köpa elbil även för de med en något mer begränsad budget.

Även om subventionerna begränsas eller tas bort helt, kommer den stora skillnaden utgöras av de minskade driftsintäkterna till följd av att bensin- och dieselkonsumtionen kommer att minska kraftigt. Ett förslag till hur denna skillnad kan kompenseras är genom någon form av kilometerskatt. Detta kommer att öka konsumentens kostnader något, men den relativa kostnaden för körning kan fortsatt vara lägre än vid framförande av ett fossilbränsledrivet fordon.

Vår slutsats är att trots att det är en kostsam historia för staten bör ett skifte till eldrivna personbilar ligga i statens och allmänhetens intresse. De långsiktiga miljövinsterna gynnar samtliga aktörer i det långa loppet, och genom att genomföra ett par kompensatoriska åtgärder för att minska den ekonomiska förlusten bör det följaktligen vara ett vinnande koncept att fortsätta stimulera utvecklingen och övergången till eldrivna personfordon. 

Gå till del 1

Källhänvisning

Axelsson R, Holmlund B, Jacobsson R, Löfgren K-G, Puu T. 1998. Mikroekonomi. uppl. 2:13. Lund: Studentlitteratur AB

BIL Sweden. 2018. Skatter. http://www.bilsweden.se/trafik-transporter_1/skatter_1 (Hämtad 2018-10-21).

Björklund, F. 2018. Så mycket skatt kommer elbilarna “kosta”. Nyteknik. https://www.nyteknik.se/fordon/sa-mycket-skatt-kommer-elbilarna-kosta-6917502 (Hämtad 2018-10-17)

Holmström, C. 2018. Konsumtionsskatter på bensin. Ekonomifakta.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Styrmedel/Konsumtionsskatter-pa-bensin/ (Hämtad 2018-10-17).

Länsstyrelsen. 2018. Bränsleförbrukning. (Tabell 6) http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/korstrackor-och-bransleforbrukning/Pages/default.aspx (Hämtad 2018-11-04)

Naturvårdsverket. 2017. Antal personbilar i trafik per tekniktyp. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-antal-personbilar-i-trafik-per-tekniktyp/?visuallyDisabledSeries=d6522ccbf2aa1359 (Hämtad 2018-11-04).

Transportstyrelsen. 2018a. Bonus malus-system för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/bonus-malus/ (Hämtad 2018-10-21).

Transportstyrelsen. 2018b. Fordonsskatt beräknas utifrån vikt eller utsläpp.

https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/Fordonsskatt/sa-beraknas-fordonsskatten/ (Hämtad 2018-11-02)

Transportstyrelsen. 2018c. Frågor och svar om supermiljöbilspremie. https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Miljo/Klimat/Miljobilar1/supermiljobilspremie1/#14005 (Hämtad 2018-10-21).

En kommentar på “Elbilars påverkan på den svenska ekonomin (2 av 2)

  1. Pingback: Elbilars påverkan på den svenska ekonomin (1 av 2) – TeslaJohansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: