Elbilars påverkan på den svenska ekonomin (1 av 2)

Min dotter och hennes studiekompisar har gjort ett arbete om elbilens påverkan på svensk ekonomi som jag skulle vilja delge er alla. Rapporten är lite längre så jag delar upp den i 2 delar:

Inledning

Miljöfrågan blir en allt viktigare aspekt i dagens samhälle. Att fossilbränsledrivna fordons utsläpp påverkar miljön negativt är sedan länge känt. Idag finns det ett antal olika alternativ till de traditionellt drivna fordonen, där främst elbilen blir allt mer etablerad i vårt samhälle. Den svenska staten har genomfört ett antal åtgärder för att främja försäljningen av elbilar och påskynda utvecklingen mot ett samhälle utan användning av fossila bränslen. Dessa åtgärder består bland annat av direkta subventioner och minskade skattesatser för eldrivna fordon samt indirekt genom högre skattesatser på diesel och bensin (Transportstyrelsen 2018c). För samhället är det en stor miljömässig vinst, men för den svenska staten kan det bli en dyr övergång med uteblivna skatteinkomster från fossila bränslen och kostnader för att subventionera delar av inköpspriset på elbilar.

Frågan vi ämnar att besvara är följaktligen; “Hur påverkas den svenska statens ekonomi om antalet elbilar år 2030 uppgår till 30% av samtliga personbilar i landet, och vilka åtgärder krävs för att kompensera detta?”.

Metod och avgränsningar

Vi väljer i vårt arbete att enbart titta på personbilar, och utesluter därför bussar och lastbilar. Vi har dessutom valt att begränsa oss till endast elbilar, dieselbilar och bensindrivna bilar och förutsätter att antalet bilar är oförändrat fram till 2030. Vi lägger även vårt fokus på hur Sverige påverkas av övergången, samt hur staten bör hantera konsekvenserna. Vi kommer främst använda oss av elektroniska källor då vi anser att dessa är de mest uppdaterade inom ämnet. Siffran 30% är vald utifrån en artikel som prognostiserar detta som bästa scenario för 2030 (Björklund, 2018).

Mikroekonomisk analys

Vi kommer att inleda vår mikroekonomiska analys med att ta upp vad staten gör för att öka försäljningen av elbilar, och därefter jämföra hur mycket ägaren av en bil som är driven av fossilt bränsle jämfört med en eldriven bil betalar in till staten. Detta gör vi i syfte att se hur staten kommer påverkas av en betydande ökning av mängden elbilar.

Under 2017 avsattes 700 miljoner kronor för att Transportstyrelsen skulle betala ut en supermiljöbilspremie, dvs en premie som delvis ska kompensera för merkostnaden som en supermiljöbil ger upphov till, bland annat på grund av kostnader för den nya tekniken. Till dessa bilar hör till exempel personbilar med utsläpp som understiger 50 gram koldioxid per kilometer, exempelvis elbilar. Dessa subventioner finansieras med skattepengar. Bakgrunden är enligt Transportstyrelsen att försöka främja försäljningen och utnyttjandet av mer miljövänliga fordon (Transportstyrelsen 2018c).

När det så kallade bonus malus-systemet infördes 1 juli 2018 ersattes supermiljöbilspremien med en bonus (latin för bra). Bonusen är något högre än premien för bilar med nollutsläpp, uppåt 60 000 kronor för rena elbilar. Samtidigt tas befriandet av fordonsskatt under fem år bort. Nya bensin- och dieseldrivna fordon kommer istället att få en förhöjd fordonsskatt i tre år. Eftersom detta är bilar med höga utsläpp används begreppet malus (latin för dåligt) (Transportstyrelsen 2018a).

Jämförelse – Skatteintäkter

Ägaren av en fossilbränsledriven bil genererar en intäkt till den svenska staten direkt genom den årliga fordonsskatten (som sedan de 1 juli i år är högre än tidigare för nya bilar), vid tankning och indirekt genom inköp, service och reparation av bilen. Skattesatsen på bensin är i dagsläget omkring 60% fördelat på skatt och moms (Holmström, 2018). En elbilsägare genererar på liknande sätt intäkter till staten. Det görs på samma sätt som för bensindrivna bilar genom fordonsskatten, vid laddning av bilen samt via inköp, service och reparation.

Skillnaden mellan intäkten från bränsle respektive intäkten från laddning är följaktligen den intressanta parametern. Att fylla en 60-liters tank med bensin kostar, vid ett bensinpris på 15 kronor litern, 900 kronor varav omkring 540 kr tillfaller staten via skatteintäkt (Björklund, 2018). Att istället ladda ett elbilsbatteri på 100 kWh fullt genererar omkring 41 kronor till statskassan. Skillnaden i intäkt mellan en fulltankning respektive en full-laddning uppgår således till nästan 500 kronor per tillfälle (Björklund, 2018).

Både elbilar och fossilbränsledrivna personbilar ingår i kategorin Personbil klass 1 och beskattas med fordonsskatt utifrån bilens koldioxidutsläpp (Transportstyrelsen 2018b). Eftersom elbilarna ger mindre utsläpp än de traditionella personbilarna, kommer dessa därför att ha en lägre årlig fordonsskatt. Följaktligen kommer en ökad andel elbilar av det totala antalet personbilar medföra att statens intäkter kommer att minska till följd av den relativa skillnaden i fordonsskatt. Som tidigare nämnts var också de nya miljöbilarna skattebefriade under sina fem första år, innan bonus malus-systemet infördes, och då gav elbilarna ännu mindre skatteintäkter jämfört med bränsledrivna fordon.

Vid en övergång till en större andel eldrivna bilar kommer kostnaderna för staten därför inledningsvis bli relativt stora till följd av de subventioner som ges vid inköp av dessa. Utöver detta kommer övergången innebära en reducerad total skatteintäkt på grund av skillnaderna i intäkt från elbilsladdning och bränsletankning samt på grund av minskade inbetalningar av fordonsskatt.

De skatter och avgifter som staten får in från vägtrafiken ska vara likvärdig med de kostnader för samhället som vägtrafiken ger upphov till, bland annat slitage och miljöpåverkan. I dagsläget är situationen sådan att bilarna och användningen av dessa genererar en större intäkt än faktisk kostnad, det vill säga staten får ett överskott genom samhällets bilanvändande. Varje år betalas 65 miljarder kronor in till staten kopplat till vägtrafiken (BIL Sweden 2018). Statens utgifter för denna är endast 25 miljarder (BIL Sweden 2018).

Punktskatter och subventioner är statens sätt att styra konsumentens beteende. Elbilar är substitut till bensin- och dieselbilar, vilket innebär att när staten höjer skatterna för fossilbränsledrivna bilar och genomför subventioner på elbilar, kommer det att ske en substitutionseffekt då elbilarna kommer att bli billigare relativt de fossilbränsledrivna bilarna. Grunden till subventionen är en reducering av den negativa externa effekten som bilar generellt innebär, genom dess påverkan på miljön (Axelsson m.fl. 1998). Konsumenterna kan också välja att använda de fossilbränsledrivna bilarna i mindre omfattning (en så kallad inkomsteffekt), dvs de drar ned på körsträckan eller slutar köra helt och hållet (Axelsson m.fl. 1998).

Gå till del 2

En kommentar på “Elbilars påverkan på den svenska ekonomin (1 av 2)

  1. Pingback: Elbilars påverkan på den svenska ekonomin (2 av 2) – TeslaJohansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: